Ja det fick jag och mamma en i går, vi var ute med Rezy och Chimal på en rejäl klätter runda där det nästan inte gick att ta sig fram. Hästarna var pigga men Chimal var nog mer hyper än pigg, vid ett flertal tillfällen försökte jag rida först med Chimal men det slutade hela tiden med att han kastade sig från sida till sida eftersom man var "rädd" för ALLT, tyvärr blir han helt omöjlig när han har mycket överskotts energi.

I varje fall hände det nått mycket spännande för mig och Chimal när jag vid ett tillfälle bestämde mig för att sitta av i en nerförsbake som knappt gick att ta sig fram på, Chimal slant hela tiden på de blöta löven och eftersom jag red på hackamore tycker jag det känns obehagligt för om han behöver stöd från mig kan jag inte rigtigt ge honom det. Anledningen till att jag tycker det känns så obehagligt är för att vi gick omkull för några år sedan riktigt rejält, jag klarade mig fint men Chimal därimot la sig på knä och pana och gled ca: 3meter på en grusväg, det rann massor med blod och det var knappt nån lugg kvar. Den omkullridningen slår till och med avtrillningen jag gjorde på Chimal som slutade med ambulans en vinter i fråga om skräck uplevelse, obehagsupplevelse och känslan av att hästen aldrig kommer bli bra vilket är den värsa känsla jag kan känna då Chimal är mitt allt. Om ni inte tror mig om vår obehagliga omkullridning kan ni alltid fråga Ebba Boberg för hon red bakom och såg allt.

I varjefall tog vi oss ner för baken och jag skulle upp i sadeln igen, eftersom att jag inte hittade nått att stå på bestämde jag mig för att det bara var att ta väldigt mycket fart för att komma upp, så det gjorde jag, uppenbarligen lite för mycket:/ Det slutade inte med mig liggandes på fel sida utan min fina av/på sittning tog lite längre tid är så, jag tog fart och fick för mycket så jag for runt Chimal men lyckades klamra mig fast på andra sidan på nått sätt. (Mycket man och brösta är bra;) och precis när jag fått tag rycker Chimal till lite(antagligen för att han helt plötsligt hade hela min tyngd hängande på ena sidan) och det känndes som om han sa till mig:

-Det är lugn mamma, jag står stadigt KLÄTRA!!!!!

Vilket jag även lyckades göra men precis när jag nästan var uppe började sadeln glida lite så det var bara att ge upp och lite fint dimpa ner på marken och börja om från början:)

slå den av/på sittningen om ni kan;)

(Bilder från omkullridningen, inte så blodiga eftersom vet. redan varit där och smörjt in och plostrat om)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så, jag har inte varit här på en evighet, jag trivs super bra med den nya bloggen och det är skönt att börjat om på ett nytt ställe. Men jag tänkte jag skulle titta in här lite snabbt och se om det fortfarande är någon som är inne här ibland. Hör och...

Som ni säkert märkt uppdaterar jag knappt här längre. Det beror mestadels på att den här bloggen från börjat var en ren hästblogg där allt jag skrev bara var kring hästarna. Sen har jag mer och mer gått i från det efter att jag slutade tävla. Därför ...

Igår var det examensmingel på fakultetsklubben med vi elever som tar examen idag, gamla elever, våra nuvarande lärare, gamla lärare, anställda på institutionen och andra relevanta personer inom folkhälsoområdet. Anledningen till det var för att progr...

Idag är det första juni, första dagen på den första sommarmånaden. Vad är inte bättre än att påbörja denna sommarmånad med att skicka in sitt absolut sista arbete på min treåriga utbildning? Jag har precis skickat in det, 7 sidor om jämlik hälsa är n...

Den här veckan får börja med en låt från en av mina absoluta favoritartister, Ed Sheeran. Jag älskar i princip allt han gör, de låtar han skriver och släpper själv samt de låtar han skriver till andra artister. Han har bland annat skrivit en del musi...