Direktlänk till inlägg 20 augusti 2014
Jag kan erkänna att jag ibland tänker att det vore bekvämt att bo i stan, eller åtminstone närmre den eftersom jag pluggar där. Men en dag som denna så påminns jag om varför jag älskar att bo här på landet i mitt älskade lilla samhälle. Då jag sovit grymt dåligt inatt och vaknat typ hela tiden bestämde jag mig för att försöka vakna till lite efter en trött och seg morgon. Det fick helt enkelt bli en skön, uppfriskande promenad. Till och börja med behöver jag aldrig fundera på var jag kan gå oavsett om det är på dagen eller mitt i natten, för lets face it, det finns inga "dåliga" områden i Vretstorp. Så det blev en vända i "centrum" på ca: 30min då jag fortfarande inte vet vad knät orkar med. Nu till det som påminde mig om att jag äskar att bo i Vretstorp, inte nog med att varenda människa du möter hälsar på dig oavsett om du känner dem eller inte, när jag passerade två pensionärer varav en satt i rullstol och den andra sköt på så tar gubben i rullstolen av sig sin hatt och hälsar. Som att han tog av sig hatten och bockade fast han satt ner, och med världens största leende på läpparna.
Visst jag har musik i öronen och hör kanske inte om någon säger nått till mig men ändå så hälsar man på alla man möter, det kommer helt naturligt, till och med så naturligt så att en gubbe i rullstol i proncip bockar som hälsning, var annars än i Vretstorp, jag älskar denna lilla håla till samhälle!
Den här veckan får börja med en låt från en av mina absoluta favoritartister, Ed Sheeran. Jag älskar i princip allt han gör, de låtar han skriver och släpper själv samt de låtar han skriver till andra artister. Han har bland annat skrivit en del musi...