Istället för att göra en "dagens outfit" för hästen, vilken jag tycker kan vara kul att titta och läsa om på andras bloggar så tänkte jag visa lite av Chimals utrustning. Det är nämligen det jag tycker kan vara kul med att läsa om vad andra har för grejer på hästen när de rider, för att få tips och ideer på bra utrustning, inte vad det är för fint märke på det. Därför visar jag vad Chimal har på sig, om det är lite kallare när vi ska ut i skogen eller typ gå lite längre sträckor.

På bilden och under denna ridtur sin star Trekk sadel med en HAF pad under som andas och släpper fukt rakt igenom. Det innebär att den aldrig blir blöt, och då menar jag ALDRIG, både han och Rezy har tävlat med den och de går hela tävlingar med den utan att ha något annat under, jag har hela tiden sadlat om med sama pad, vilket jag tycker är helt underbart. Sen har han ett Back on Track (B&T) ländtäcke. Vad han har för ländtäcke beror lite på vad det är för väder, hur fuktigt eller kallt det är, hur mycket vi kommer hålla igång osv. 

Sen har han sin brösta med tillhörande martingal som håller hans sadel på plats och dessutom stoppar honom att köra upp huvudet som den arab  han är... Tränset är hans distansträns och vid denna ridtur fick han gå med sitt pessoabett, jag rider inte ofta med det men när jag vet att han kommer vara väldigt pigg åker det på så jag kan hålla kontroll på honom. Sist men inte minst har han sina benskydd på sig för att skydda benen och senorna, eftersom han har en känslig sena och sparkar på sig så går han endast utan skydd på benen när vi skrittar. Minsta lilla trav eller galopp som ska ske så åker benskydden på.

Jag vet inte om ni tycker de här inläggen är intressanta men om ni gillar dem så kan jag göra fler!

Har precis kastat in en transport med 15kg höbalar på skullen tillsammans med Bosse. Alltid trevligt med ett lättare träningspass så här på fredagförmiddagen.... Vi gör det, typ ovanpå ankhuset. Bosse backar in transporten till det och kastar upp höet på taket, som är byggt för att kunna använda till precis det här, att kasta upp hö på höskullen. Jag tar det ifrån taket, lyfter in det på skullen och placerar det där de ska vara. Som vanligt är vi ett sjukt effektivt team när det kommer till att kasta upp höet!

Igår på eftermiddagen när jag hade varit ute och ridit på Chimal i snön som kommit (och som idag är borta) kom våran hemmaveterinär förbi stallet. Charmör skulle vaccineras och då fick hon passa på att titta lite på Chimal. Det är inga fel på honom alls, eller, inte mer än i vanliga fall. Han har ju sin cancer och den har han alltid. I varje fall så fick hon passa på att titta lite på den, det gör hon i princip alltid när hon kommer förbi stallet. Det känns bra för mig att hon håller koll på den och jag kan prata om den med henne ibland. Mamma påminnde mig om innan hon kom att jag måste komma ihåg att vad som helst händer när det kommer till cancern är det inte mitt fel. Chimal har mycket cancer som, utifrån vad vi kan se är rejält spridd. Han kan helt enkelt om oturen är framme dö väldigt plötsligt helt utan märkbar mening. Mamma vill bara påminna mig om att oavsett när det händer så är det inte mitt fel, vilket jag vet men jag känner mig själv och vet att jag oavsett kommer ha dåligt samvete över det.

Men allt var "normalt", inget som verkar ändrats och veterinären sa samma sak som hon alltid gör att det är bara att vara uppmärksam på förändringar hos Chimal och så länge han är pigg och glad är det inga problem att rida honom precis som vanligt. Eftersom han är en häst som tycker om att vara aktiv och faktiskt mår mentalt dåigt av att bli stillastående är det bara sämre att låta bli att rida honom. Ridningen påverkar inte cancern och om jag slutar rida honom helt finns det en stor chans för att jag får ta bort honom på grund av det. Alla hästar klarar inte av att bara gå i en hage. En sak som är tråkig men inte speceillt förvånande är att cancern inte är godartad. Alla veterinärer både våran hemma och klinik veternär har sagt att cancern antagligen är godartad och bara sitter som bulor och så länge det inte sätter sig på fel ställe är det inga problem, men igår konstaterade veternären att cancern sprider sig mycket och blir tydligare och tydligare vilket innebär att den antagligen är elakartad. Självklart känns det jobbigt men egentligen inte mer än förut då det inte gör någon skillnad.

Jag vet inte hur jag ska se på saken, antingen att jag vet att chansen för att Chimal dör i förtid är väldigt hög och att jag delvis är förbredd på det eller det faktum att jag varje dag påminns om att han antalgien kommer dö i förtid och den dagen kan vara vilken dag som helst. Det är sjukt jobbigt att veta det. Jag har vetat det i flera år men för varje dag som går blir det mer och mer påtagligt och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det. För det mesta försöker jag låta bli att tänka på det, för det är min bästa vän, min bebis det handlar om, den som betyder mest för mig i hela världen... Att det är jobbigt är bara förnamnet och jag vill inte veta hur min värld ser ut utan Chimal eller hur mitt liv ens skulle kunna fortsätta utan honom där. Nu måste jag sluta skriva och tänka på de här för det är fan inte normalt att börja gråta för att man skriver ett blogginlägg. Men nu vet ni i varje fall läget med Chimal och varför veterinären fick titta på honom igår.

Ed Sheeran är helt otrolig. Jag tillhör en av de där människorna som lyssnade på honom innan hans hit med I see Fire slog i Sverige, älskar den låten en jag lyssnade på honom innan den singeln släpptes. Och personligen älskar jag den mycket för vad han delvis sjunger om, för mig. Men i varje fall. Ed Sheerans låtar finns i princip med på varenda spellsta jag har. Här är några av mina favoriter ifrån Ed Sheeran som för tillfället går varmt på min Spotify:

Friends:

Photograph:

Don´t:

Candle in the Wind:

Wow, snacka om att jag varit rutten på uppdateringar de senaste dagarna... Senast det uppdaterades var i söndags, skäms på mig! Men till mitt försvar har det varit två sjukt hektiska och stressiga dagar som sedan följts av två helt lediga dagar i från skolan. Så pass lediga att det inte ens finns något jag kan göra, helt otroligt skönt, har inte haft sån ledighet sen i sommras. I vanliga fall finns det alltid något att göra! I måndags hade vi möte med vår handledare och pratade om allt som behövde fixas innan uppsatsen lämnades in. Vi satt 11 timmar i sträck i tisdags och jobbade som grisar med allt. Vid sju på kvällen åkte vi hem från skolan och hade då skickat in vår c-uppats.....

Parkeringen vid skolan är relativt tom klockan sju en röd dag. Där står pappas bil och ser ensam ut....

Ja, vi har alltså skickat in den! Känslan när Irma tryckte på skicka var total panik samtidigt som en tung jävla sten lyftes. Jag klarade inte av att skicka in den så Irma var tvungen, jag klarar aldrig av det när det är ett större arbete. Men den är inne och vi får inte reda på vem vi ska opponera på förens i morgon förmiddag, så som det är nu väntar jag på det. Så jag har tagit väldigt ledigt enkelt sätt och det är grymt skönt. Igår spenderade jag stora delar av dagen i stallet och läsandes. Ska berätta om det hästrelaterade i ett eget inlägg senare idag, till exempel om att veterinären tittat lite på Chimal.... Nu måste jag göra mig i ordning och åka upp till stallet, Kungen ska få ridas för första gången sedan i sommras!

Satt och titta på lite statistik. Det går lugnt att säga att det är skillnad på mängden inlägg jag gör i månaden nu än för typ, sisådär två år sedan.

Jag menar kolla, Under 2012 publicerade jag som mest 18 inlägg på en månad, i oktober. Under 2013 började jag publicera mer inlägg i typ augusti skulle jag säga, då gick det stadigt uppför och under december publicerade jag som mest, 60st. Under 2014, är 60 inlägg på en månad fullkomligt normalt, den minsta mängd inlägg jag publicerat på en månad under 2014 är 54 stycken. Vem hade trott det 2012? Den månad jag publicerat mest inlägg under 2014 är maj då det var 81. Det är mer än fyra gånger så mycket som den månad jag publicerade flest inlägg under 2012.... Det är verkligen en skillnad!

Min eftermiddag och kväll fram till nu har spenderats med inget mindre än uppsatsen. Visst låter det som en toppen lördagskväll? Men äntligen är jag klar för att vi i morgon ska kunna skicka in en nästintill färdig uppsats för att vår handledare ska kunna läsa igenom den till på måndag och ge oss feedback. Sen får vi se hur mycket som ska fixas och ändras med innan den ska lämnas in på onsdag kväll. Herre gud, det är bara ett par få dagar kvar tills vår uppsats som just nu är på ca: 45 sidor ska lämnas in. Men nu glömmer vi det, jag är klar för idag och kan äntligen gå och lägga mig. Jag är äckligt trött och håller mig för tilfället bara vaken tack vare musik. Jag har under dagens musiklyssnande återupptäckt en favoritlåt som jag tröttnat på. Men jag hittade den i pianoverition så nu går den hårt på min spotify igen!

Det är svårt att tro att det är januari månad ute. Specellt när vädret är så fint som det varit dag, dessutom var det plusgrader ute. Jag och mamma stack iväg på en skrittur med Chimal och Charm i det fina vädret vilket var trevligt. Chiml var lite jobbig då jag red barbacka och han hade bestämt sig för att vara rädd för allt. Han hoppade iväg ordentlgit ett par gånger men jag lyckades hålla mig kvar. Jag var inte glad på honom ett tag då jag vet att han bara töntar sig och bråkar. Han skötte ig lite bättre effter att jag blivit lite hård mor honom, sa ifrån och så fick han jobba lite grann på vägen. Han var fortfarande spänd och ganska jobbig men han hoppade inte iväg fler gånger... Ibland är han inte jätte rolig att rida. Det är knappast förvånande eftersom han rids lugnt men det är fortfarande lite jobbigt. Hoppas han är på bättre humör i morgon när det är julklappsritt.