De flesta som växt upp med djur i familjen vet hur jobbigt det är när de försvinner för gott. Alla djur som finns runt omkring mig just nu mår bara fint, men efter att ha varit hos Sanna och Carina i eftermiddag där vi som vanligt pratade på om hästar, och jag kom och tänka på Miro insåg jag att det finns många djur och speciellt hästar som lämnat ett tomrum hos mig efter sig och de förtjänar att få lite plats här på bloggen tycker jag!

Först måste så klart Miro nämnas, hela familjen älskade honom. Efter en skada på en tävling som aldrig blev riktigt bra fick vi efter över ett års försök till rehablitering ta bort honom. Han var haltfri när beslutet togs och hade fått vara ute på några små, korta skritturer men han gav liksom upp själv. Vi kunde se hur han gick i hagen och gnistan han alltid haft var borta. Ett tungt beslut men som du som djurägare måste kunna ta när det inte är rätt att vara egoistisk, hur jobbigt det än är.

Jag & Miro<3

Nästa häst som lämnat ett stort tomrum hos mig är min första egna häst, Pysen var tekniskt sett inte min då jag endast hade honom på foder men han var i princip min egen häst under de år jag hade honom. Han var en sagolik new forest Dponny med extremt mycket energi. Han hittade inte på mycket otyg förutom att han konstant försökte sticka, aldrig ville skritta och försökte hoppa över allt han såg, och då menar jag verligen ALLT. Men vi hade helt otroligt kul ihop, Pysen lärde mig massor, bland annat mycket kring hoppning, var det något han kunde var det hoppning och all tänkbar teknik runt det. Han är den häst jag hoppat högst på både med och utan sadel. Med sadel tog vi oss över 110cm och utan 80cm. Han hoppa som en katt och vi hittade på mycket dumheter (inte farligt för hästen utan för mig) ute i skogen, och mamma hade ingen aning.... Att rida ut barbacka, och bara ge ellt på en gräsväg och hoppa en massa är kanske inte det smartaste, men sjukt kul! Han var hästen som gav mig en tävlingsskalle, han fick mig att älska att vinna, det var även med honom jag red min första CR någonsin.

Jag & Pysen<3

Ceasar hade jag bara under ett års tid, snälla Helen Moberg lånade ut honom till mig, han skulle bli min nya distanshäst, så blev det desvärre inte. Jag hade Ceasar i strax över ett år och trotts att jag inte hade honom så länge saknar jag honom fortfarande. Ungefär ett år efter att han kommit tillbaks till Helen var hon tyvärr tvungen att ta bort honom. Han var verkligen underbar, en stor brun arab med otroligt mycket glädje och arbetsvilja!

Jag & Ceasar<3 

Det finns självklart fler hästar som jag saknar, men de här är de som lämnat störst tomrum hos mig. De betydde väldigt mycket för mig och varje gång jag tänker på dem fylls jag av både sorg och glädje på en och samma gång.

 

frozenfire

28 februari 2014 09:51

Ja men visst var den! Ska nog se filmen en gång till :)

Vilka fina hästar. Önskar jag själv ägde en häst eller fick ta hand om nån. Verkar vara så mysiga och kloka djur :)

http://frozenfire.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så, jag har inte varit här på en evighet, jag trivs super bra med den nya bloggen och det är skönt att börjat om på ett nytt ställe. Men jag tänkte jag skulle titta in här lite snabbt och se om det fortfarande är någon som är inne här ibland. Hör och...

Som ni säkert märkt uppdaterar jag knappt här längre. Det beror mestadels på att den här bloggen från börjat var en ren hästblogg där allt jag skrev bara var kring hästarna. Sen har jag mer och mer gått i från det efter att jag slutade tävla. Därför ...

Igår var det examensmingel på fakultetsklubben med vi elever som tar examen idag, gamla elever, våra nuvarande lärare, gamla lärare, anställda på institutionen och andra relevanta personer inom folkhälsoområdet. Anledningen till det var för att progr...

Idag är det första juni, första dagen på den första sommarmånaden. Vad är inte bättre än att påbörja denna sommarmånad med att skicka in sitt absolut sista arbete på min treåriga utbildning? Jag har precis skickat in det, 7 sidor om jämlik hälsa är n...

Den här veckan får börja med en låt från en av mina absoluta favoritartister, Ed Sheeran. Jag älskar i princip allt han gör, de låtar han skriver och släpper själv samt de låtar han skriver till andra artister. Han har bland annat skrivit en del musi...