Söndag kväll, helgen är slut och i morgon är det vardag igen. Jag känner redan nu att jag kommer ha svårt att ställa om helt till vardag i morgon. Det är alltid lättare när jag har skola en måndag. Då har jag klara rutiner en söndag kväll, men idag när jag har en vecka framför mig med ingenting schemalagt i skolan utan endast skrivande av arbete, ja då har jag svårare att ställa om. Även om hela veckan kommer vara en vanlig heltidsvecka kommer jag behöva vara noggrann och tuff mot mig själv för att få igång pluggandet så det inte blir förskjutet. Helgen må vara slut i och med att det är söndagkväll men det innebär inte att det är lätt att ställa om till vardag!

I morgon tycker jag att ni ska titta in på bloggen. Klockan 10 publicerar jag ett inlägg kring ett ämne som jag alltid finner intressant på ett eller annat vis. Doping, träning och tävling är det inlägget kretsar kring. Rätt, fel, hur ska man förhålla sig till det osv. Det är inte bara kopplat till hästar, ridsport eller distansridning utan är kring ämnet lite mer i allmänhet och funderingarna utgår kring en specifik händelse de senaste dagarna. Jag tycker själv att ämnet alltid är intressant och tänker att det borde kunna vara intressant läsning!

Svårt att tro (för mig i varje fall) men idag är det bara två månader kvar tills jag fyller. Känns som om jag nyss fyllde 23, tyckte det var jobbigt då jag var närmre 25 än 20 och nu är det ännu "värre". Jag kommer bli 24, vilket är i princip samma sak som 25, holy crap! Känns som en sjukt hög ålder på någon som fortfarande inte har haft en fast heltidsanställning. Samtidigt så kan jag trösta mig med att jag kommer vara färdig med min universitetsutbildning mindre än en månad efter att jag fyller 24 (om allt går som det ska) och det gör plötsligt att allt känns lite bättre.

Det är bara, var tog åren vägen, när gick jag från att vara under 20 till att snart vara 24!? En sak är säker och det är att allt bara går snabbare och snabbare, åren blir kortare och kortare och timmarna på dygnet blir färre och färre. Vet inte var tiden tar vägen men den räcker aldrig och bara flyger förbi.               

Med utseende förändringen och header bytet på bloggen men kände att en förändring behövdes nu när det börjar gå mot vår. Gillade verkligen bilden på förra headern men den är väldigt vintrig och det är trots allt mars nu... Kanske blir byte så småningom när jag hittar en bild jag tycker bättre om!

Nu med det fina vädret och att det är ljust längre på kvällarna har jag kommit gång lite med mina promenader igen. Det är inte nödvändigtvis långa promenader eller med högt tempo. Det kan det vara men oftast är det en stund för mig själv då jag pluggar in musiken, stänger av världen, njuter av lugnet och "tystnaden" i min ensamhet. De senaste gångerna har jag gått i Vretstorp, vilket brukar bli strax över 30 minuter jag är ute. Oftast känns det lite tråkigt att gå iväg men jag vet hur mycket jag älskar det och bara låter mina tankar försvinna iväg ett tag. För det mesta när jag börjar komma hemmåt igen känns det som om jag vill vara ute mycket längre, vara för mig själv i den friska luften med min musik.

Det är svårt att förklara den känsla jag får när jag är ute, det är lite av en känsla av frihet, om jag tänker på saker som är stressande och oroar mig är det inte lika jobbigt som annars. Det blir bara tankar bland allt annat för en stund. Vilken musik jag lyssnar på gör väldigt stor grej för mig. Om jag har fel musik på går jag bara och byter låt istället för att njuta. Jag vill ha lite lugn musik som jag bara känner att det här kan jag gå till hur länge som helst. Musik som väcker olika tankar, röster jag gillar, låtar som kanske får mig att tänka osv. Tack och lov för olika listor kan jag säga, om jag inte hade en speciell för att gå ut och gå vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Min lösning till att få stänga av en stund är sköna kläder, spotify och ett par hörlurar som låter dig stänga ute världen och bara vara för dig själv på alla sätt och vis en stund.

Klicka på bilden om ni är nyfikna på listan

Jag har äntligen fått tillbaks lite ordning och ork i mit liv. Det är på väg åt rätt håll och jag saknar att blogga. Tanken är inte att jag kommer börja super blogga igen nu på en gång utan att jag sakta men säkert ska prova att börja uppdatera lite oftare. Förhoppningsvis kommer den paus som varit och att jag ska smyga igång innebära att inläggen är snäppet intressantare än vad de var innan min paus. Jag hoppas och håller tummarna för att det ska fungera då jag tycker det är kul att blogga och statistiken har trots pausen och de glesa inläggen sett helt okej ut, tack så jätte mycket för det, det gör det kul att försöka komma igång igen, att ni inte ger upp om mig!

everything dies baby thats a fact
Mabey everything that dies someday comes back

Älskar tatueringen och denna text betyder väldigt mycket för mig.