Bilden tycker jag på ett tydligt sätt symboliserar många ryttares mentalitet och tankesätt, frågan är, är det ett bra och rätt sätt att tänka på? Jag förstår grejen och går ganska mycket åt det hållen texten säger. Så länge jag inte slår i huvudet och inte skadat mig så jag fysiskt inte KAN hoppa upp igen, ja, då hoppar jag upp. Men jag kan inte alltid säga att det varit till det positiva. Grejen med att inte hoppa upp när jag slagit i huvudet har jag lärt mig från alla år med hoppning, det finns en anledning till att du, om du trillar av på tävling inte får hoppa upp och fortsätta. Det är delvis för att om man slagit i huvudet så kan man bli snurrig efter en stund, inte alltid på en gång. Och en till smäll i huvudet strax efter kan få förädiska konsekvenser.

Men jag vill hoppa upp när jag trillat av, annars är chansen större att man blir rädd till nästa gång man ska upp på hästen. Grejen är att jag vet inte alltid om det varit bra, vissa smällar och skador som blivit hade kanske mått bra av att få vila lite och inte fortsätta arbeta. Ibland måste man tänka på vad som är bäst för kroppen. Men mentaliteten som bilden visar på tycker jag ändå speglar ryttare bra, vi är tuffa, ja vi blir rädda men vi biter ihop och vi fortsätter puscha. Jag tror det kan bidra till att personer som hållit på med hästar, hanterat och ridit dem mycket under sin uppväxt lär sig hantera svårigheter, motgångar, rädsla och även smärta på ganska hög nivå. Jag har kompisar som förundras över hur jag kunnat rida så långt med ett knä som är ganska pajt, och jag tänker alltid "vadå, det är bara smärta, det är bara att bita ihop och fortsätta". Mina kompisar tycker jag är knäpp som fortfarande håller på med hästar, ett antal hjärnskakningar, flera omkullridningar, landat i hinder och åkt ambulans efter att ha tappat känseln i hela nederdelen av kroppen. Men, det har aldrig varit en fråga om att sluta, bara en fråga om hur lång tid det tar innan man blir okej, från vissa saker bli man det aldrig. Sen avtrillningen som slutade med ambulans till akuten har jag fortfarande problem med ryggen och alla okullridningar, ja, de har satt sina spår i huvudet om man säger så.

Men det är bara att hoppa upp igen, annars är det ju bara att sluta. Så ja, metaliteten som bilden speglar är lite sned i tankesättet och inte alltid speciellt hälsosam men det är den många av oss hästmänniskor växer upp med, utan att ifrågasätta den och när vi gör det skakar vi på axlarna och fortsätter leva efter den. Varför? För att någon tryckt in det i våra huvuden eller för att vi väljer att göra det, ja det är nog olika, personligen väljer jag själv och lever efter min egen mentalitet, då mamma, som jag antar är den som skulle ha påverkat mig mest inom detta område tycker att jag borde vara försiktigare för det mesta, åka till akuten oftare än vad jag vill och kanske inte hoppa upp igen, min åsikt till bilden? Jag har inget emot att leva efter den sortens mentalitet och kan förstå de som lär ut den, det handlar om att bygga upp ett starkt psyke, om det är bra och hälsosamt, ja det får man nog stå för själv beroende hur man hanterar tankesättet...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så, jag har inte varit här på en evighet, jag trivs super bra med den nya bloggen och det är skönt att börjat om på ett nytt ställe. Men jag tänkte jag skulle titta in här lite snabbt och se om det fortfarande är någon som är inne här ibland. Hör och...

Som ni säkert märkt uppdaterar jag knappt här längre. Det beror mestadels på att den här bloggen från börjat var en ren hästblogg där allt jag skrev bara var kring hästarna. Sen har jag mer och mer gått i från det efter att jag slutade tävla. Därför ...

Igår var det examensmingel på fakultetsklubben med vi elever som tar examen idag, gamla elever, våra nuvarande lärare, gamla lärare, anställda på institutionen och andra relevanta personer inom folkhälsoområdet. Anledningen till det var för att progr...

Idag är det första juni, första dagen på den första sommarmånaden. Vad är inte bättre än att påbörja denna sommarmånad med att skicka in sitt absolut sista arbete på min treåriga utbildning? Jag har precis skickat in det, 7 sidor om jämlik hälsa är n...

Den här veckan får börja med en låt från en av mina absoluta favoritartister, Ed Sheeran. Jag älskar i princip allt han gör, de låtar han skriver och släpper själv samt de låtar han skriver till andra artister. Han har bland annat skrivit en del musi...