Ja jag börjar verkligen det här läsåret på rätt sätt. Igårkväll efter att ha känt mig som vanligt hela dagen fick jag ont i halsen. I morse vaknade jag en timme innan klockan ringde för att det gjorde så ont. Sen har det bara blivit värre och värre under dagen, nu hemma igen är jag helt slut och har feber. På mindre än ett dygn har jag gått ifrån helt frisk till super förkyld... Men förutom att jag mått piss idag har första dagen tillbaks i skolan varit toppen. Jag har träffat mina kompisar, som åkt hem över sommaren, för första gången sedan vårterminen slutade, vi har haft sjukt kul ihop, vi har gått igenom kursen som kommer bli tuff men ändå kul tror jag. Har dessutom hunnit låna en del utav litteraturen så nu är det bara att börja läsa och hoppas att jag snabbt blir frisk igen!

I ett nummer av Häst och Ryttare ifrån Ridsportförbundet tar de upp bett och hur olika bett inverkar på hästen osv. Det var en sjukt bra artikel och jag tycker om att läsa såna för att få en bredare bild av bett osv. För er som läst den så kanske ni tänkte på att veterinären som intervjuats till den sa att Pessoabettet är ett gammalt bett som hon inte tyckte speciellt bra om. Jag kan köpa det helt men jag tyckte aldrig hon förklarade varför det var så dåligt. Ja de ger anledningar osv. Men grejen är att jag som använder det varav min häst går bra på det vill ju veta vad det är som gör det här bettet sämre än andra bett, som dessutom är skarpare.

Jag undrar även hur det kan vara så att bettet är så dåligt, varför används det av så många duktiga ryttare? Det används av mycket hoppryttare och många distansryttare som tävlar på internationell nivå och i de största mästerskapen. Varför är det då så mycket sämre än andra skarpa bett? Så när mamma och jag var på Hästkliniken i Örebro häromdagen med en utav hennes hästar passade jag på att fråga veterinären där. Denna veternär känner min häst bra och har mer eller mindre följt honom i nästan 9år, alltså så länge jag haft honom. Så jag frågade helt enkelt varför pessoabettet anses vara ett så dåligt bett.

Hennes svar var helt enkelt att hon inte kan svara på det, hennes mening är att om det hanteras på ett bra sätt, att man är medveten om hur det inverkar på hästen och att hästen går bra på det är det inte sämre än något annat bett. Om det däremot inte används på hästen på ett bra sätt och hästen inte går bra på det ja då är det inge bra men det är inga bett i så fall. Vi pratade lite till om det eftersom jag rider Chimal på ett, jag sa att jag använder delta, det är tredelat, har det liksom som nödbroms när det behövs, aldrig på bana (då har jag tränsbett) och att jag varierar mellan det och två andra bett, ett vanligt tränsbett och ett hackamore (alltså bettlöst). Hon sa att hon har aldrig sett någon tendens i munen på Chimal som pekar på att det skadar honom så hon sa att det är antagligen inga problem alls att rida honom på det.

Så även om jag tittar på andra bett innebär det inte att jag tycker att pessoabettet är ett dåligt bett för Chimal, efter att ha pratat med veterinären så tycker jag att jag fick ett bra svar som jag känner mig nöjd med.

Idag börjar hösten enligt mig, September är en höst månad enligt mig, förutom det börjar även Älgjakten. Jag tar alltid hänsyn till det när de kommer till ridning och planeringen kring den. Till och börja med rider jag inte i skogen under första älgjakts veckan. Varför? Jo för att det kryllar av jägare som tar ledigt för den första veckan och det skjuts som mest denna vecka. Överlag är det bra jaktlag kring stallet som inte säger något om att vi rider när de jagar. Det finns inget som stoppar oss men det är ändå skönt när man slipper arga jägare för att man "förstör" deras jakt. Vilket är underligt med tanke på hur mycket älgar jag ser häromkring när jag rider.

Men första veckan som sagt, då är jag inte jätte gärna i skogen. Dock blir det ett undantag i år eftersom träningsritten är i helgen, första älgjaktshelgen. Men det är inte mycket att göra åt det och rida tänker jag göra!

Bild ifrån google

För mig i varje fall, för att vara en helt vanlig dag. Mamma ger i vanliga fall hästarna frukost men hon är borta hela förmiddagen så då gör jag det. Har förutom att fodrat hunnit med att mocka och lite annat. Nu ska jag ta det lugnt ett tag och låta Chimal äta upp frukosten innan vi ska rida en sväng med tyngderna. Håller oss så klart till vanliga körvägar eftersom Älgjakten börjar idag.

Älskar att titta på klipp om och ifrån distanstävlingar, det väcks så otroligt mycket känslor!