Har precis satt mig framför datorn och ska efter att jag bloggat klart börja plugga. Ridningen med Chimal idag gick suveränt. Idag fick han komma ut i skogen en sväng med tyngderna på bakbenen. Genast när jag hoppade upp var han väldigt pigg och glad i steget, vilket han inte alltid är i skritt även om han har överskottsenergi. Efter att jag skrittat runt på stigar i 20 minuter övergick vi till att trava en sväng i skogen, och nog var han pigg alltid. Han trampade på rejält och försökte vid flera tillfällen rulla över i galopp, men han får inte galoppera med tyngderna på, så ingen galopp blev det. Efter 10 minuters trav så skrittade vi hemmåt igen. Jag håller fortfarande på att sätta igång honom med tyngderna så han ska inte vara ute längre tid med dem på. Hoppas alla får en fortsatt bra dag!  

Idag har jag ridit Kungen för tredje gången sen han blev bra, innan dess har jag itne ridit honom sedan i sommras. Även om vi inte alltid kommer överens och att han ibland kan vara riktigt jobbig är det sjukt skönt att vara tillbaks på Kungens rygg. Även om det bara är för 20 minunters  skritturer just nu. Han är som vanligt pigg och glad när jag rider honom och jag älskar verkligen hur okomplicerat allt är med honom. Han är inte rädd för något och jag känner mig konstant säker i sadeln. Jag älskar den ovisshet som alltid finns med i bakgrunden när det kommer till ridningen av Chimal, att jag när som helst kan om oturen är framme vara på marken. Men det är skönt med ombytet att vara på Kungens säkra rygg!

Chimal<3

Kom på när jag skrev att jag hade mockningen i stallet. Det är inte riktigt som ni säkert tänker er då, när jag har den så kallade stalltjänsten, vilket jag har två gånger i veckan ser den ganska annorlunda ut än vad den gör för de flesta. Till och börja med står det 5 hästar i stallet hemma hos mamma och Bosse, Jag har en häst och har stalltjänst typ 2 gånger i veckan, Helene har en häst och även hon två gånger i veckan och mamma som har tre hästar har stalltjänst 3 dagar i veckan. Vilka dagar skiftar från vecka till vecka, det funderar vi ut ihop beroende på hur det passar bäst för alla men jag har nästan alltid lördagen och oftast tisdag eller onsdag.

Men grejen är att vi har utedrift och fri tillgång på hösilage till hästarna. Vilket innebär att vi inte mockar boxar varje dag. Det händer att vi har dem inne och självkalrt mockar vi i stallet då. Men nej, när vi mockar så mockar vi i hagen. I sommras grävde en granne bort en massa lera och skit ifrån hästarnas vinterhage och de delar som alltså blev "uppstädade" mockar vi varje dag för att hålla dem bra. Ovanpå det så mockar vi och städar runt deras mat, fram tills nu har de haft fri tillgång till en stor hösilage bal vi har städat runt varje dag. Men nu har vi, för att de trampar sönder så mycket foder vid balen börjat lägga ut mat så de har konstant för att se om det blir bättre och mindre spill. Hoppas, hoppas! Så mockningen och matningen ingår i stalltjänsten, och att se till så de har fullt med vatten. Det tar ungefär en timme för mig att göra allt det så det tar inte så lång tid, plus att det bara är två gånger i veckan. Sen blir det mer arbete när "vår" bonde kommer med nya hösilage balar men det är typ en gång i månaden. Så, ja, det är det stalltjänsten innebär och det jag gör förutom det vanliga i stallet.

Istället för att göra en "dagens outfit" för hästen, vilken jag tycker kan vara kul att titta och läsa om på andras bloggar så tänkte jag visa lite av Chimals utrustning. Det är nämligen det jag tycker kan vara kul med att läsa om vad andra har för grejer på hästen när de rider, för att få tips och ideer på bra utrustning, inte vad det är för fint märke på det. Därför visar jag vad Chimal har på sig, om det är lite kallare när vi ska ut i skogen eller typ gå lite längre sträckor.

På bilden och under denna ridtur sin star Trekk sadel med en HAF pad under som andas och släpper fukt rakt igenom. Det innebär att den aldrig blir blöt, och då menar jag ALDRIG, både han och Rezy har tävlat med den och de går hela tävlingar med den utan att ha något annat under, jag har hela tiden sadlat om med sama pad, vilket jag tycker är helt underbart. Sen har han ett Back on Track (B&T) ländtäcke. Vad han har för ländtäcke beror lite på vad det är för väder, hur fuktigt eller kallt det är, hur mycket vi kommer hålla igång osv. 

Sen har han sin brösta med tillhörande martingal som håller hans sadel på plats och dessutom stoppar honom att köra upp huvudet som den arab  han är... Tränset är hans distansträns och vid denna ridtur fick han gå med sitt pessoabett, jag rider inte ofta med det men när jag vet att han kommer vara väldigt pigg åker det på så jag kan hålla kontroll på honom. Sist men inte minst har han sina benskydd på sig för att skydda benen och senorna, eftersom han har en känslig sena och sparkar på sig så går han endast utan skydd på benen när vi skrittar. Minsta lilla trav eller galopp som ska ske så åker benskydden på.

Jag vet inte om ni tycker de här inläggen är intressanta men om ni gillar dem så kan jag göra fler!

Har precis kastat in en transport med 15kg höbalar på skullen tillsammans med Bosse. Alltid trevligt med ett lättare träningspass så här på fredagförmiddagen.... Vi gör det, typ ovanpå ankhuset. Bosse backar in transporten till det och kastar upp höet på taket, som är byggt för att kunna använda till precis det här, att kasta upp hö på höskullen. Jag tar det ifrån taket, lyfter in det på skullen och placerar det där de ska vara. Som vanligt är vi ett sjukt effektivt team när det kommer till att kasta upp höet!

Igår på eftermiddagen när jag hade varit ute och ridit på Chimal i snön som kommit (och som idag är borta) kom våran hemmaveterinär förbi stallet. Charmör skulle vaccineras och då fick hon passa på att titta lite på Chimal. Det är inga fel på honom alls, eller, inte mer än i vanliga fall. Han har ju sin cancer och den har han alltid. I varje fall så fick hon passa på att titta lite på den, det gör hon i princip alltid när hon kommer förbi stallet. Det känns bra för mig att hon håller koll på den och jag kan prata om den med henne ibland. Mamma påminnde mig om innan hon kom att jag måste komma ihåg att vad som helst händer när det kommer till cancern är det inte mitt fel. Chimal har mycket cancer som, utifrån vad vi kan se är rejält spridd. Han kan helt enkelt om oturen är framme dö väldigt plötsligt helt utan märkbar mening. Mamma vill bara påminna mig om att oavsett när det händer så är det inte mitt fel, vilket jag vet men jag känner mig själv och vet att jag oavsett kommer ha dåligt samvete över det.

Men allt var "normalt", inget som verkar ändrats och veterinären sa samma sak som hon alltid gör att det är bara att vara uppmärksam på förändringar hos Chimal och så länge han är pigg och glad är det inga problem att rida honom precis som vanligt. Eftersom han är en häst som tycker om att vara aktiv och faktiskt mår mentalt dåigt av att bli stillastående är det bara sämre att låta bli att rida honom. Ridningen påverkar inte cancern och om jag slutar rida honom helt finns det en stor chans för att jag får ta bort honom på grund av det. Alla hästar klarar inte av att bara gå i en hage. En sak som är tråkig men inte speceillt förvånande är att cancern inte är godartad. Alla veterinärer både våran hemma och klinik veternär har sagt att cancern antagligen är godartad och bara sitter som bulor och så länge det inte sätter sig på fel ställe är det inga problem, men igår konstaterade veternären att cancern sprider sig mycket och blir tydligare och tydligare vilket innebär att den antagligen är elakartad. Självklart känns det jobbigt men egentligen inte mer än förut då det inte gör någon skillnad.

Jag vet inte hur jag ska se på saken, antingen att jag vet att chansen för att Chimal dör i förtid är väldigt hög och att jag delvis är förbredd på det eller det faktum att jag varje dag påminns om att han antalgien kommer dö i förtid och den dagen kan vara vilken dag som helst. Det är sjukt jobbigt att veta det. Jag har vetat det i flera år men för varje dag som går blir det mer och mer påtagligt och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det. För det mesta försöker jag låta bli att tänka på det, för det är min bästa vän, min bebis det handlar om, den som betyder mest för mig i hela världen... Att det är jobbigt är bara förnamnet och jag vill inte veta hur min värld ser ut utan Chimal eller hur mitt liv ens skulle kunna fortsätta utan honom där. Nu måste jag sluta skriva och tänka på de här för det är fan inte normalt att börja gråta för att man skriver ett blogginlägg. Men nu vet ni i varje fall läget med Chimal och varför veterinären fick titta på honom igår.

Det är svårt att tro att det är januari månad ute. Specellt när vädret är så fint som det varit dag, dessutom var det plusgrader ute. Jag och mamma stack iväg på en skrittur med Chimal och Charm i det fina vädret vilket var trevligt. Chiml var lite jobbig då jag red barbacka och han hade bestämt sig för att vara rädd för allt. Han hoppade iväg ordentlgit ett par gånger men jag lyckades hålla mig kvar. Jag var inte glad på honom ett tag då jag vet att han bara töntar sig och bråkar. Han skötte ig lite bättre effter att jag blivit lite hård mor honom, sa ifrån och så fick han jobba lite grann på vägen. Han var fortfarande spänd och ganska jobbig men han hoppade inte iväg fler gånger... Ibland är han inte jätte rolig att rida. Det är knappast förvånande eftersom han rids lugnt men det är fortfarande lite jobbigt. Hoppas han är på bättre humör i morgon när det är julklappsritt.