Eftersom jag i pincip inte tävlar längre har jag inte haft speciellt brottom med att läsa in mig på de TR ändringar som kommit men har sett en del om dem på facebook. Det jag reagerat mest över är ändringen kring besiktning utav hästen. Som jag förstått det (har inte läst in mig på det än) Så är det i de gemmensamma TR:et, det som gäller alla grenar som det ändrats kring detta. Det ska tydligen vara så att den som visar hästen i besiktning på tävling ska bära hjälm om jag förstått det rätt, det har så klart väckt mycket tankar, funderingar och åsikter hos distansryttare.

En distanshäst som går tävlingsklass besiktas mellan tre till sex gånger på en tävlingsdag. Många gånger är det ryttaren själv som besiktar hästen under hela tävlingen och bär då oftast hjälm då han/hon inte hunnit ta av sig denna. Men i förbesiktningen har jag själv ALDRIG burit hjälm och när någon annan än ryttaren själv besiktar hästen vilket är väldigt vanligt inom distansridning så bär så klart inte de heller hjälm då de inte har med sig ridutrustning. Det blir intressant att se hur det här kommer utveckla sig, vad det innebär för distansridningen och om inte bara ryttarna kommer bära hjälm på tävling utan även groomarna som aldrig är uppsutten på hästen.

Här har jag hjälm (och säkerhetsväst) på mig när jag besiktar Chimal på YR-SM 2009 då jag bara hunnit tagit av honom utrustningen efter att ha averkat första slingan på 40km.

Här är jag med Chimal i förbesiktningen innan hans sista internationella start, eftersom det fortfarande är ett bra tag kvar till start har jag ingen hjälm på mig.

Här besiktar jag Kristall åt Liza Sundberg i Tjeckien 2006 på YR-EM, eftersom jag groomade på denna tävling och endast besiktade Kristall har jag så kalrt ingen hjälm på mig. 

Personligen hoppas jag verkligen INTE att den som visar hästen på distanstävlingar kommer tvingas ha hjälm på sig då det kommer krångla till allt betydligt och de som inte rider kommer tvingas ha med och bära hjälm.

Idag har vi två föreläsningar om kvantitativa forskningsmetoder. En på tre timmar på förmiddagen och en på två timmar på eftermiddagen. När jag vaknade idag vid sju för att gå upp och göra mig i ordning för skolan bestämmde jag mig för att inte gå. För det första så är det Koustuv som har föreläsningarna och jag hänger ofta inte med i vad han pratar om och har därför svårt att hålla mig koncentrarad då jag inte fattar något. Jag och Irma ska använda en kvalitativ metod till vår uppsats så på så sätt är det inte intressant för oss, vi kommer inte ha någon examination på det föreläsningarna gäller och det sista är att jag kan göra en massa skolarbete här hemmifrån om jag inte går och då även spara in bensin pengarna.

Så jag bestämmde mig rätt och slätt att för första gången helt enkelt inte gå på föreläsningarna, som förresten är frivilliga. Kort sagt får jag ingen frånvaro eller liknanade, det är de som är charmen med att plugga på univeristetet, de flesta föreläsnigar är frivilliga. Detta innebär att jag nu vaknat efter en välförtjänt sovmorgon och ska äta frukost innan jag sätter mig och läser vetenskapliga artiklar på engelska om samverkan inom arbete med barnmisshandel, låter intressant eller hur? Det är det faktiskt, enligt migi varje fall, det är ju det jag antagligen kommer vilja jobba med.

Det har varit sjukt mycket i skolan ett tag, stressnivån är hög och min energi är i botten. Igår när jag kom hem sov jag först två timmar, gick sen och la mig tidigt och sov som en gris till klockan ringde halv åtta i morse. På eftermiddagen idag somna jag nästan på föreläsningen och jag var helt slut när jag kom hem och lutade starkt åt att inte rida. Men upp till stallet åkte jag och när jag höll på att mocka hagen bestämmde jag mig för att åtminstonde skritta ut på Chimal.

När jag plockat in honom så ändrade mig och bestämmde mig för att rida dressyr istället. Det blev ett lugnt pass med mycket skrittarbete. Men gud så bra det gick. Han lyssnade bra, trampade på aktivt utan att försöka smita undan. Vi höll inte på speciellt länge men det tycker jag inte om att göra när det går bra, jag vill liksom kunna sluta med en bra känsla. När jag sedan åkte ifrån stallet hade jag tusen gånger mer med energi igen. Så pass pigg var jag att jag hör och häpna bestämmde mig för att laga mat till mig och pappa klockan halv sju på kvällen. Det händer typ aldrig. Det blev riktigt gott och jag som aldrig lagar mat känner mig stolt!

Det är sjukt hur mycket energi jag kan få av att åka upp till stallet och spendera tid med Chimal. Jag lyckas glömma skolan och stressen för en stund och bara njuta. Det var precis vad jag behövde och nu känner jag mig lite lagom trött utan att vara helt slut. Härligaste hästen ger mig energi när det inte finns någon kvar, han laddar mina batterier på bästa tänkbara sätt<3

Glömde helt bort att jag var på bio med min syster i helgen. Som ni vet tycker jag väldigt mycket om One Directions musik och efter att jag såg deras dokumentär This Is Us och insåg hur sjukt roliga de verkar vara att se på scen har jag velat se dem live. Jag älskar verkligen att gå på konserter och live musik så det finns många jag vill se live. Min poäng är att jag hade inte råd att gå på deras konsert i sommras när de var i Sverige så när det blev känt att de filmat en utav sina konserter och skulle visa den på bio under två dagar ville jag så klart se den filmen.

Så jag gick som sagt med sin syster, att se en live konsert i HD på bio är ganska coolt faktiskt, helt enkelt det näst bästa när man inte kan vara på konserten i verkligheten. Den var riktigt bra kan jag säga och nu vill jag se dem live ännu mer! Om ni tycker om musik och konserter är den definitivt sevärd, min syster som inte lyssnar på One Direction tyckte den var bra i varje fall!

One Direction - Where We Are Concert Film

Jag har fått in betyget på salstentan jag gjorde för ungefär tre veckor sedan och den är GODKÄND! Sjukt skön känsla, de där 12timmarna i skolan dagen innan med konstant nötande gav verkligen resultat. Först och främst är känslan att inte behöva skriva omtenta samtidigt som vi skriver C-uppsats fenomenal och den andra underbara känslan är att det var vår sista salstenta på programmet. VI har inga fler denna kurs och inga under vårens kurs. Efter strax över två år på Hälsoutvecklarprogrammet har jag skrivit tre stycken salstentor och alla har varit godkända på första försöket och det känns sjukt skönt!

Viserligen har vi fått kompleteringar på ett PM men det gör inget, det är ju bara kompleteringar. Och sen har vi så klart alla en miljon inlämningsuppgifter denna delkurs men som sagt vem bryr sig? Salstentan är godkänd, när jag kommer hem ifrån stallet idag ska jag fira lugnt och skönt med en kopp te och en bra film!

Jag har varit på många sjukt vackra platser genom åren, både i Sverige och utomlands. Jag har tyvärr inte bilder ifrån alla men några av dem har jag försökt fånga på bild och jag finner dem vackra och otroliga av olika anledningar och jag tänkte visa några av dem för er!

Först ut är Sveg, Härjedalen som är otroligt vackert, de bilderna jag har gör inte naturen rättvisa, den utsikt som man får uppifrån deras slalombacke är otroligt vacker och häftig!

Näst ut är Tjeckien där jag var 2006, även där är det otoligt vackert och tyvärr har jag inga bra bilder därifrån.

Rom som är det vackraste ställe jag varit på, förutom stallet är det nog min favorit plats, vacker arkitektur var man än vänder sig!

Har så klart varit på många fler vackra platser men det här är några utav dem.